Cordon Bleu
Glasbrukets dåvarande styrelseordförande Leif Nordkvist
bad mig kontakta Tore Wretman och föreslå ett samarbete.
Tanken var att vi tillsammans skulle formge en serie glas avsedda
för bordets drycker.
Jag ringde Tore Wretman som på den tiden var bosatt i Mougins
i Frankrike. Han blev genast entusiastisk och vi kom överens
om att träffas förutsättningslöst en första
gång i Tore Wretmans bostad i Stockholm.
Vid vårt första möte kom vi fram till att serien borde
ha ett genomgående tema. Tore föreslog att vinglasen skulle
ha en blå slinga runt benet som fick symbolisera "Le Cordon
Bleu" (den blå snodden) som är den högsta utmärkelsen
en kock kan få i Frankrike och som Tore själv hade förärats.
Tore ville också att glasen skulle ha
en blå kant, både kring mynningen och foten, en önskan
han återkom till flera gånger under utvecklingsarbetet,
men som bland annat av kostnadsskäl aldrig infriades.
Efter det första mötet höll vi kontakten via telefon,
fax och brev.
Tores enkla skisser var underlag för de ritningar
i rätt skala och med rätta proportioner som jag gjorde.
Servisen kom att bestå av 6 delar. Vinglas för rött och vitt vin, vattenglas, champagneglas, konjaksglas
och en karaff.
Några gånger skickade vi glas till varandra
för påseende vilket framgår av faxen ovan.
När provformar av trä var klara och tekniken med att fästa
den blå snodden runt benet utprovad kom Tore med fru Ewa på
besök och var med vid tillverkningen av provglasen under en
hel dag.
Den 3 september 1991 lanserades servisen Cordon Bleu på Operaterassen
i Stockholm.
Inte mindre än 105 journalister och matskribenter från
svensk media kom.
Ur
Tore Wretmans bok "Om den ärbara vällusten"
Man hör ofta talas om en
"cordon bleu" som benämning på en särskilt
skicklig kock eller amatörmatlagare. Men det är inte
många, ens i Frankrike, som vet varifrån uttrycket
egentligen härstammar. Några tror att det emanerar
från "Atlantens blå band", det blåa
band, ruban bleu, som erövrades av de passagerarefartyg
som snabbast korsade Atlanten.
Men det är fel.
Cordon bleu har nämligen inget som helst att göra
med att vara snabbast, bäst eller störst. I stället
har det en helt annorlunda historia. Beteckningen Cordon bleu
(den blå snodden) i gastronomiska sammanhang har sitt
ursprung i den finaste orden som före revolutionen kunde
utdelas av franske konungen, nämligen tecknet som riddare
av l'Ordre du Saint-Esprit, den Helige Andens orden. Denna orden
instiftades av Henrik III 1578, under religionskriget . Ordens
avsikt var att förena ledarna för det katolska partiet
i kampen mot protestanterna. Utmärkelsen hängde i
en blå snodd, le cord on bleu.
Den Helige Andens orden avskaffades i samband med franska revolutionen,
men hade då i tvåhundra år varit den franska
aristokratins finaste utmärkelse. Den torde i dag motsvaras
av den högsta graden av hederslegionen, vilken för
övrigt kom att bli dess efterträdare.
Att kokkonsten blev inblandad berodde på att en grupp
höga herrar inom Saint-Esprit bildade en sorts gastronomisk
klubb i vilken man regelbundet samlades för att utveckla
konsten att äta och dricka. Klubbens måltider blev
så berömda för sin finess och höga gastronomiska
kvalite att ett uttryck myntades: göra en måltid
för "les Cord on bleus".
Så småningom överflyttades benämningen
från själva måltiden, och dem som njöt
den, till den tidens stora kockar som tillredde dessa gastronomiska
måltider. När man därför i dag talar om
en Cordon bleu så menar man en person som betraktas som
en stor artist inom matlagningskonsten. Lika gärna en kvinna
som en man.
När en matlagningsskola, huvudsakligen avsedd för
överklassdamer och turister, etablerades i Paris efter
första världskriget, döptes den till Cordon bleu.
Skolan i fråga undervisade huvudsakligen genom att yrkeskockar
demonstrerade sina konster på en scen, med eleverna sittande
på ett slags teaterparkett där deras enda verkliga
deltagande var att göra anteckningar på de färdigtryckta
recepten som delades ut. Intressant och lovvärt, men ger
naturligtvis ingalunda eleven status som en Cordon bleu. |
|
Idén bakom servisen, en blå snodd.
Le Cordon Bleu.
Tore Wretman
Slutresultatet blev servisen Cordon Bleu
|